Det finns ju bara en. HERMAN såklart... vem skulle det annars vara.

Det var hårt igår över stubbåkrarna.

Vi hängde med Matte och Moppen på en tur över stubbåkrarna.

 Man blir ganska blöt.

Men det finns nästan inget roligare. Korten är tagna med Mattes telefon i regn så dom är ganska dåliga + att Moppen rör sig.

Ja, den stackars Moppen höll på att svälta ihjäl på sommarbetet, så igår fick vi hjälpa Matte att flytta hem henne. Det stora flyttlasset gick. Flugtäcken i mängder, huvudlag, sadlar, lådor, huvor och annat smått och gott lastades på Moppen och sen inn i bilen. Väl på plats fick matte för sig att här skulle städas och ändras. Matte tyckte det blev så bra.

Moppen tyckte också det blev så bra bland massa gräs och sina älskade ponnisar. Moppen älskar ponnisar. Ponnisarna är av den gammla och magra sorten så dom har gått på mycket kraftigare bete under sommaren men nu får Moppen äntligen klia deras gammla malätna manar igen.

Här lever vi livets glada dagar. Äter sover och tränas.

Vi fick en ny soffa eftersom lillplutten kollat hur en grå hörnsoffa ser ur innuti. Den nya är i grått anilinskinn, lyxit ska det vara. Men den är också på väg till tippen. Trasig var den när vi fick den och inte blir den helare när man har en lillplutt som kollar hur allt ser ut på andra sidan, innuti ,framför och bakom.